Här har vi samlat besvarade frågor under kategorierna
Kravställning
Vad är en rimlig nivå för energivite i öre per kWh för nyproducerade flerbostadshus?
Sveby svarar: Vi har inte fått någon information om storlek på viten som använts med det nya avtalet. En användare skrev i förfrågan 1 kr per överskjutande kWh under 30 år, som en egen variant på det gamla (icke-officiella) avtalet. Man bör väl ta hänsyn till: att Energiavtal 12 är på 10 år – hur länge består felet? att energipriset kommer att öka under 10-årperioden att elfel nog blir kostsammare än fjärrvärmedito att kostnaden blir kännbar men inte avskräckande. Sen kommer det säkert att hända saker med den framtida energimixen. Sammantaget borde vi väl då hamna på en nivå som är betydligt högre än dagens högsta energipris, för el, värme, eller vad som används, kan jag tycka. Exempel: 3 kr/kWh ger för en byggnad på 2000 m2 och en överskjutande energianvändning på 10 kWh/m2 ett vite på 60 000 kr/år i 10 år = 600 000 kr totalt – rimligt eller för stort/litet? Slutreglering sker efter 3 års drift.
Beräkning
Atriumgård
Jag ska göra en energiberäkning för ett fyravåningars flerbostadshus med en Atriumgård i tidigt projekteringsläge. Gården är på tre sidor omgiven av uppvärmda byggnadsdelar och på en kortsida av ett större glasparti åt söder. Taket består av ett sågtandat tak med ca. 50% glasandel (åt norr). Gården är inte avsedd att värmas. Dvs, den kommer inte att ha något eget uppvärmningssystem. Den passiva värmeinsrålningen från solinstrålningen kan dock bli betydande även vintertid antar jag. Hur ska jag räkna med Atriumgården i energiberäkningen? Spontant känns det bäst att ta med den i energiberäkningen (i A-temp) men med en betydligt lägre inomhustemperatur. Finns det erfarenhet eller rekommendationer för hur man kan ta hänsyn till Atriumgården i en energiberäkning?
Sveby svarar: Detta är inget fall som regleras av Sveby-standarderna. Eftersom atriumgården inte är avsedd att värmas upp ska den inte ingå i Atemp och energianvändningen får då inte slås ut på den arean. Atriumet påverkar energianvändningen så den bör vara med i energiberäkningen, tycker jag. Dock finns inga riktlinjer för hur detta ska göras.
Rulltrappor
Är rulltrappor i ett köpcentrum fastighetsenergi eller verksamhetsenergi? De fyller delvis samma funktion som hissarna genom att transportera människor mellan våningarna. Men hade det varit en annan verksamhet, t.ex. skola så hade man inte haft rulltrappor.
Sveby svarar: Detta går utanför det vi enats om inom Sveby, så någon officiell tolkning kan jag inte göra. Personligen kan jag tycka att det ska tillfalla byggnaden, när den är på gemensam kommunikationsarea Om trappan är inne i en butik kan det nog tillskrivas verksamheten.
Storkök
Jag gör en energiberäkning av en skolmatsal med tillhörande kök och tänker mig att jag skulle kunna använda mig utav era ref.värden för ”lunchrestaurang inkl kök”. De värden som finns för el till apparater, gäller de endast för kökets yta eller gäller det även för matsalsdelen? Det är ju ett mycket högt värde som kommer påverka beräkningen i stor grad beroende på vilken yta man räknar med.
Sveby svarar: Det är svårt att använda siffror på apparat-effekter (kap 12 i kontorsindatarapporten) som indata direkt, eftersom restaurangerna kan se så olika ut. Dessa togs fram som översiktliga exempel och är nog lite för trubbiga för användning i specifika byggnader. För att få bättre underlag bör dessa indata preciseras bättre för olika lokalbyggnadstyper. Förhoppningsvis kan vi adressera detta i ett kommande projekt. Vårt råd är att du försöker ta reda på projekterade eller representativa drifttider och effekter för verksamheten i den skola du räknar på.
Låga personvärmevärden i Sveby
Sveby anger att personvärme skall beräknas till 80 W för bostäder samt 108 W för lokaler. Detta motsvarar altså 0,8 och 1,0 met och skiljer sig markant från vad som anges i SS-EN ISO 7730:2006 där 1,2 met anges som normalvärde för både kontor och bostäder. Man skulle möjligtvis kunna anta ett lägre värde för bostäder då värmealstringen skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper samt att man kan anse att kroppen är i vila under en stor del av dygnet. För kontor anser jag däremot att det är lågt räknat, nu har jag inte tillgång till ASHRAE handboken man referar till så jag är osäker på hur de definierar detta men borde man inte följa den standard vi använder som svensk standard? Min fråga är helt enkelt – Finns det någon anledning till dessa låga värden?
Sveby svarar: 108 W enligt ASHRAE 2009 avser metabolisk (ämnesomsättning) värmeavgivning för en sittande kontorsarbetare, som skriver. Värmeavgivningen för denna person är 1 met = 58,1 W/m² och en genomsnittlig vuxen person har en ”nude body surface area” på 1,8 m² dvs. 1,8 * 58,1 = 105 W. I tabellen i ASHRAE står 60 W/m² och 1,0 met dvs. 60 * 1,8 = 108. Den metaboliska värmeavgivning varierar inom ett stort område, beroende på aktivitet, person och förhållande under vilka aktiviteten utövas.
Finns det någon typ av certifiering för energi balansberäkning?
Sveby svarar: Nej, för närvarande finns ingen certifiering, även om det har diskuterats ibland.
Krav på totalentreprenör om uppdaterade energiberäkningar
En byggnad ska uppföras som totalentreprenad och enligt Energiavtal 12. Energiberäkning är utförd i systemskedet, baserad på brukarindata enligt Sveby, men med vissa anpassningar till aktuella verksamheter och byggnaden. Bör beställaren ställa kravi förfrågningsunderlaget på att entreprenören ska redovisa en ny energiberäkning baserad på den färdiga detaljprojekteringen och bör entreprenörens energiberäkning i detaljprojekteringen baseras på exakt samma brukarindata för jämförelsens skull?
Sveby svarar: Vi tycker att (total)entreprenören ska göra en uppdaterad beräkning, som även är uppdaterad med verkligt utförande. Om entreprenören använder ursprungliga brukarindata kan man tydligare jämföra med den ursprungliga beräkningen. Ev. får man göra en ytterligare en beräkning för att kvantifiera ev. avvikelser i brukandet från det ursprungliga (Svebys verifieringsmall).
Finns det i Sveby några rekommendationer för reducering av tappvarmvattenschablon för snålspolande armaturer?
Sveby svarar: Nej, bra armaturval, men inte de allra bästa, förutsätts i Sveby.
Hur hantera golvvärme när radiatorer finns
Vi bygger bostadsrätter och använder oss av Miljöbyggnad. Vi har komfortvärme i våra badrum som går på bostadsrättsinnehavarens elförbrukning. Radiatorer finns även i dessa utrymmen. Måste man räkna med energin på komfortvärmen och i så fall hur mycket?
Sveby svarar: Golvvärme ska alltid räknas till uppvärmning, oavsett vem som betalar eller om annan värmekälla finns. (Även om det kallas komfort-, fukt- eller någon annan kreativ benämning). Dessutom blir den så stor att den behöver mätas (separat om den är kopplad till hushållselen). En handdukstork behöver inte räknas med om en annan värmekälla finns i rummet.
Finns upplåst version av Energianvisningar?
Finns det möjlighet att ta del av ett upplåst excelark för beräkning av indata till energiberäkningar? Vi skulle gärna vilja se hur olika poster summeras ihop.
Sveby svarar: Tyvärr vill vi inte sprida en upplåst version eftersom det då kan börja leva Energianvisningar där formler eller värden ändrats. Men vi förstår att ni vill veta hur värden och formler hänger ihop, i nästa version ska vi göra dem synliga. Till dess kan vi svara på konkreta frågor, t.ex. om hur vissa formler ser ut.
Brukarindata-rapport eller Energianvisningar?
Hur är det tänkt att rapporten ”Brukarindata Bostäder” och excelarket ”Energianvisningar” ska användas? Är de likställda varandra eller finns det någon hierarki som avgör vilken man helst ska använda? Det känns som att ”Energianvisningar” ger ett mer projektanpassat underlag med avseende på användningen eftersom att den tar fram internlasteroch tappvarmvattenanvändning med hänsyn till projektspecifika data.
Sveby svarar: Precis som du säger så är Energianvisningar mera projektspecifikt. Sveby förespråkar att använda brukarindatarapporternas schablonvärden för beräkning som ska jämföras mot BBR-krav i bygglov och uppföljning av kravuppfyllnad. T.ex. för att man inte ska kunna räkna med en glädjekalkyl för varmvattenanvändning och sedan, om huset drar som ett normalt hus, ändå kunna korrigera ner uppmätt värde till beräknat, i enlighet med Svebys verifieringsmetodik. Däremot är Energianvisningar bra att använda som underlag för en beräkning i bygg- eller relationshandlingsskede för att få en tydligare bild av vad huset realistiskt kommer att använda och som underlag för injustering och uppföljning under drift.
Övrigt
Behandlingshem – bostad eller lokal?
Ett behandlingshem, inom vilken kategori ingår det. Är det bostad eller lokal eller kanske både och? Vad ska man gå efter gällande brukarindata?
Sveby svarar: Det är klurigt, men viktigt, med kategorisering avolika typer av gruppboenden. Sveby gör dock inga egna avgränsningar om det. På den här sidan specificerarar Boverket lite olika typer av boenden http://www.boverket.se/Kontakta-oss/Fragor-och-svar/Boverkets-byggregler-BBR/Om-avsnitt-9-i-BBR/Energikrav/Vilka-byggnader-raknas-som-bostader-respektive-lokaler/ Vad det gäller Sveby så föreslår vi att man använder brukarindata bostäder för de delar av behandlingshemmet som fungerar som bostad, där hemma-typen av brukande är mest representativt, men brukarindata kontor för de delar som är till för personalen.
